Blogg

I fredens tjänst

Har du tänkt på vad det du gör gör ? (Det står rätt, jag har skrivit två GÖR).

Det jag och du gör, har konsekvenser och bidrar till olika effekter i och för de sammanhang vi verkar i.
Det finns ett orsakssamband. Rätt givet. Men hur ofta tänker du på det att dina handlingar och tilltal har viss effekt, avsedd eller omedveten ?
Om du tänker på det, skulle du kunna påstå att det du gör bidrar till positiva och tillåtande öppna klimat eller skapar obekvämlighet och tystar andra i din omgivning.

Tror att det är sunt fundera på ibland.

Hur gör JAG ? Varför? Vad driver mitt beteende/ agerande ?
Hur bidrar jag till positivt, öppet och medmänskligt klimat?
Gör jag det medvetet eller omedvetet ?
Skulle situationer ha annan utkomst om JAG VALDE  agera på annat sätt eller inte alls agera ?

Jag passerade häromdagen ett monument i Stockholm som rests till minne av svenskar i  FN:s tjänst som omkommit i sina fredsbevarande uppdrag. På minnesstenen står det graverat ”I FREDENS TJÄNST”.
– ……..

Respekt !
Hjältemod på riktigt. (Har tänkt på ordet hjälte varje gång jag skänkt pengar till välgörande ändamål och får ett tackmejl med orden ”Du är en hjälte”. Det känns inte så hjältelikt direkt att ge en penninggåva. Begreppet blir lätt urvattnat).  Hjältar i mina ögon är  t ex de som i somras bekämpade eldhärjade skogar i Sverige, avbröt sina semestrar och utan betalning kämpade i hettan från både elden och solen ( och nu riskerar de förmånsbeskattning för att de bott i tält…?!). Liksom de som reser från trygga Sverige till krigshärjade områden med sitt eget liv som insats för att kämpa för fred människor emellan. Wow. Respekt. Det är hjältar på riktigt i mina ögon.

Men sen var det ju det där med inskriptionen som hängde sig kvar i tanken. I FREDENS TJÄNST.

Borde inte vi alla se oss som att vi vore det ?
I fredens tjänst. Att vi alla har en ställningsfullmakt att agera i fredens tjänst.
En fullmakt som kommer i rollen som människa -earthling.

Jag ser på nyheter, läser tidningar och hör om krig, förtryck och andra vidrigheter som människor, inte minst barn, i olika delar av världen utsätts för. Jag kan inte ens föreställa mig hur fasansfulla upplevelser många miljoner människor bär på och lever vidare med. Kunskap och granskningar som öppnar omvärldens ögon är extremt viktiga för mig och andra som levt skyddat hela livet, för att öka förståelsen för hur de drabbade, av naturkatastrofer, folkmord, övergrepp och våldsdåd, kan tänkas känna och vilka erfarenheter de har. Jag är medveten om allt elände som pågår men vill inte låta mig fastna i det negativa onda, för det är inte konstruktivt. Att ha fokus på det som fungerar, skapar fred och trygghet och bidrar till ökat välbefinnande är mer hälsosamt.

Det verkar lite som att det har fallit mellan stolarnas det där med att se sig själv som fredsbevarare, so to speak. Mycket säkert av att vi är i flight & fight-mode konstant, har tunnelseende, är rädda, blir ego och kämpar för vår egen överlevnad !!! Men vi kommer inte att överleva. Det gör ingen. Och just därför kanske fokus kan få ligga på att göra bra saker för och med varandra, sluta fred först och främst med oss själva så att vi lever medan livet pågår. Stärka det goda, innovationer som bidrar till tillvaratagande och utveckling av resurser, människors kunskaper och olika perspektiv. Det är meningen att det ska vara spretigt och finnas olika åsikter för att utveckling ska ske. Likriktade och stängda system med rädsla som drivkraft  blir sällan framgångsrika. Hinder, utmaningar och problem finns där för att utveckla. Mycket hänger på mitt och ditt mindset om vi väljer det fredliga öppna, nyfikna eller avståndstagande, stängda och rädda.

”Team Earthling” är stort, vi är många på planeten jorden. Tänk vilken styrka om vi valde se oss som uppdragstagare i fredens tjänst varje dag. Bara tänk tanken att det var möjligt och tänk hur du själv kan göra idag, imorgon, i övermorgon, dagen efter i övermorgon…

” -Hej, vem är du ?
– Jamen vad kul att du frågar. Jag är en earthling i fredens tjänst”.

P.s På onsdag 24 oktober är det FN-dagen som firats sedan 1948.

 

Rädslan blockerar så nu slutar jag …

Har du läst mitt första inlägg ?
Inte ?
Fullt förståeligt eftersom det inte är det enda i den genren. Även om jag tyckte att rubriken var lite fiffig.

Du anar inte hur mycket jag funderat om hur jag ska uttrycka mig och vad jag ska skriva eller inte för att uppfattas som klok, kunnig, korrekt och kreativ i det första inlägget. Reviderat texten ett antal gånger. Lagt till och dragit ifrån. Alltså det är rent ut sagt tragikomiskt hur det kan hämma. Det som gör att jag prokrastinerar och undviker att visa mig. Bortkastad tid kanske men också en process som nu tagit mig hit.
Till att ta itu med de osynliga hindren.

Also known as, jävla tvivel, förbannade rädsla, idiotiska oro, helvetes jante.
Det som kanske inte andra ser, men är nog så verkliga ibland.
De imaginära hindren som stjäl tid att njuta av livet, göra kul saker och jobba på med det man tror på.

Möjligt att jag inte borde skriva det eftersom det kanske inte anses affärsmässigt, kanske inte  ”driver trafik till butik” dvs gynnar min business. Lika lite som jag borde lyssna på tankar som t ex valde jag rätt som startade eget när så många som håller på med yoga, varför ska de välja gå hos mig som inte ens har en tatuering eller yogat i Indien (har dock varit i Indien fler ggr men aldrig yogat där), kan inget om online-marknadsföring och då kan man ju inte lyckas idag eller, borde jag si, blir det rätt så. Suck.

Ja, jag vet inte faktiskt. Vem vet.

Jag tror däremot på  att tvivel och rädsla som stressfaktorer som skapar ännu mer stress.
Och det är inte riktigt i linje med min affärsidé och därför centralt att ta itu med.

Så nu lägger jag av. Jag slutar…

Vid snart 52 års ålder, med 3 barn, inne på mitt andra äktenskap, efter flera decennier som träningsinstruktör, yogalärarutbildningar, coachutbildning, utbildaruppdrag, inspiratörsuppdrag, juristexamen … slutar jag tro att andra begåvats med andra förmågor och bättre kvaliteter än jag för att få sprida idéer och tankar kring saker man funderar och tror på. Lägger av med att låta tvivel och rädsla hämma.
Det värsta scenariot är ju, att INTE göra det man vill.
Det värsta är INTE att, eventuellt, bli bedömd och ”misslyckas” på vägen.

I bakhuvudet finns orden från 2017 från en av mina pranayamalärare från Indien, Sudhir Tiwari.

”Doing without thinking is reckless, thinking without doing is useless”.

Och jag kommer inte låta mina tankar och idéer vara onyttiga, fruktlösa, obrukbara och oanvändbara eller som skrutt längre. ( Skrutt som för övrigt är en av översättningar för useless på nätet).

Jag får väl prova och lära mig längs vägen vad som funkar både för affärerna, mitt driv och livskvalitén.
Att inspirera fler, att avsätta tid att möta sig själv för att då också upptäcka att hindren egentligen inte finns, är bl a det som känns viktigt. IRL, här,  skapa rum för dig och mig att mötas, reflektera och vara de vi är, glada och sårbara. utmattade eller pigga, säkra eller tvivlande. Göra varandra bättre, Ge varandra perspektiv. Lyfta fram det som fungerar och skapar mervärde för oss själva och varandra. Någon slags human space -peaceful place för närvarande möten med oss själv och andra.

Time to enjoy living, ännu mer.

Hur tänker du göra ?

(P.S det här inlägget tog också lite för lång tid att skriva.  Men jag ser mitt mönster, bryter det och tränar på good enough.)

 

 

 

 

 

 

 

Tid hålla dig frisk eller fullt upp med att bli sjuk ?

Alltid på ?

Eller du kanske inte ens märker att det är det du är.
Det är så intressant hur vi fungerar. Och precis just det är ännu mer intressant, att vi väljer bort sätta oss in i hur vi fungerar. Det finns mycket kunskap, gammal visdom, nya vetenskapliga studier som bekräftar uråldrig visdom, det forskas och särskilt efter senaste årens upptäckter om hjärnan och dess förmåga och funktion, så känns det ibland som vi glömmer av göra realitychecks på oss själva. Vi är homo sapiens som översätts som förnuftig människa men betyder mer exakt vis man. Can´t stop wondering…

Vi ägnar oss åt nedbrytning och blir sen irriterade och uppgivna när kroppen protesterar. Det är som att vi inte vill inse att vi själva bär ansvaret för hur vi mår och hur det blir. Visst, en del saker kan vi inte kontrollera och det är inte meningen heller. Det handlar snarare om att välja hur vi förhåller oss till det vi inte kan ändra eller påverka. Det är klart vi ska jobba, träna, uppleva, umgås, resa, leka göra och vara aktiva. Absolut nödvändigt det med, mer eller mindre.
Men det är väl mer rädslan eller oviljan att stanna upp eller helt bromsa in då och då, som  skapar det trötta, utmattade och ofriska. Så intresse för och kunskap om ditt eget systems behov och funktion kanske är det du ska satsa på i höst.

Hur ofta väljer du varande i stället för görande? Att reflektera på djupet inte bara tänka och älta ?

Du kanske har förmågan att recharga dig ändå men för mig och många andra behövs medveten närvaro i stillhet för att JAG ska få utrymme, se mina behov och det som är meningsfullt, få perspektiv, få information som inte kommer från huvudet dvs input från tankar utan från kroppen och ännu djupare inifrån.

Så vad du behöver vet jag inget om och dessvärre kanske det är så att du inte heller vet.
Att betrakta dina tankar och iaktta det som pågår inombords borde vid det här laget uppfattas som annat än flummigt med tanke på att det är där inne svaren finns. Svaren finns inte på google, inte i pillerburkarna eller i den här texten. Quickfix är inte långsiktigt. Rätt logiskt ju.

Logiskt är också att ju långsammare och fler pauser desto mer hinner du reflektera och uppleva på vägen, och desto fler nyanser kan du uppfatta. Ju fortare du far fram genom tillvaron desto mindre tid att se och känna.

Din intelligenta kropp vet vad som är rätt men du lyssnar inte. Du börjar märka att du blir irriterad på andra. provoceras av folk som verkar glada, är konstant trött hur mycket du än sover, blir reaktiv, stänger av känslomässigt, sover dåligt, följer inte dina värderingar, men tänker att din kropp jävlas med dig och ska banne mig  tuktas. Så jagar du på , tränar på, jobbar på…

Men seriöst vem jävlas med vem egentligen ?

POFF. BOOM! Punkterad och kraschad. System fail error !!! (Eller vad det kan heta i den digitaliserade teknikens värld, som vi vet mer om än kroppens inbyggda funktioner). Och sen, kortslutning, head office closed, the coordinator unavailable, mega brain activity failure. Tomt.

Känslan av att vara totalt off, som att man blivit korkad över en natt, slut, hyperkänslig för ljud och andra intryck, den känslan är allt annat än skön. Totalt oskön.

Så vad tror du ? Om du börjar tänka att det är totalt osoft, miljöfarligt, otrendigt och ute att ha det aktiva nervsystemet konstant på, kanske du kan ändra dina prioriteringar.  Den trendkänsliga vill ju inte vara ute, ja om du nu är trendkänslig.
Jag påstår därför att det hetaste och mest eftersträvansvärda i höst är att lära sig andas. Conscious Breathing, medveten närvaro med andning som redskap is the new black. Just saying.

Tänk inte att DU är rastlös eller inte kan, utan sätt rastlösheten utanför dig själv. Gör rastlösheten till ett subjekt. Ge rastlösheten en uppgift. Och föreställ dig själv snarare som nyfiken äventyrare som ska utforska vad som händer när du inte gör hela tiden, utan tillåter dig vara i stillhet och andas. Så egentligen gör du något, du bevittnar, du tittar på filmen som utspelar sig på insidan.

Om du börjar utforska det du har på insidan genom enkla  andningsövningar så kommer vissa saker börja förändras. Det är enkelt och kräver inget gymkort eller yogalektioner det kräver bara att du bestämmer dig för att göra det. Metoden är enkel. Men att acceptera sin rastlöshet och ändå sitta kvar och andas är inte helt lätt.
Och acceptans, är en bieffekt av den medvetna närvaron, både gentemot dig själv och andra, medkänslan stärks i takt med att stressen avtar.

En kunskap som är så beprövad och gammal att den dessvärre inte går att klassificera som en trend utan snarare djup visdom om andningens funktion och effekter för hela ditt system. Och ju fler som mår dåligt desto mer forskning bekräftar nödvändigheten till andrum. Men vi kan ju kalla det en supertrend så kanske den landar bättre i jakten på självförverkligande. Effekterna är garanterat miljövänliga och hälsobringande. Och dessutom har du redan allt du behöver för att sätta igång. Du behöver bara avsätta tiden för att fortsätta hålla dig frisk.

För det är just det, konsten att hålla oss friska är något vi alla har potential att bli bra på.
Skapa regelbundet utrymme för din andning så växer konstverket fram.

P.S. Undrar du HUR du kan börja ? Läs under TIPS på startsidan